Allt är i rörelse

Igår köpte jag den. I morse började jag läsa. 1 kapitel innan jobb. Lagom mycket för att trigga igång intresset. Satt och stickade sen och funderade på vad jag läst. Jag filosoferar mycket när jag jobbar, har mycket tid över mellan kunderna vissa dagar och vad kan väl vara bättre då??? ;)

Att börja läsa en ny bok är som att inleda ett nytt förhållande.

Just den här boken har jag inte så stora förväntningar på för jag var inte riktigt klar över att den skulle komma redan nu, men när man läser första kapitlet, första raderna, så börjar tankarna och känslorna att rulla - var ska det här leda, blir det något spännande av det?

Det måste inte vara ett kärleksförhållande mellan två attrahenter utan kan lika gärna vara en ny vän. Någon som man tror kan ge en något i utbyte mot något man själv kan bidra med.

Nu har jag läst 2 kapitel till, samtidigt som jag trampade nästan 1 mil på motionscykeln.

Jag älskar hans beskrivning av samtiden och världen runt omkring honom och jag vet att jag nu kommer att gå runt ett tag (så länge boken varar) och se allt på ett annat sätt än vad jag brukar.

Under tiden som jag läser utvecklas berättelsen. Precis som ett förhållande. För det mesta läser jag intensivt, har svårt att lägga ifrån mig boken, men någon gång då och då så stannar jag upp, begraver mig i ett kapitel och vill inte fortsätta.

När boken närmar sig sitt slut så läser jag som en dåre för att få upplösningen på historien. Sen sitter jag där och känner mig alldeles tom och ensam. Ungefär som man gör när ett förhållande går i kras. Ibland vill jag bara läsa om boken direkt, uppleva hela känslan igen, och ibland är det bra så. Det är slut och över och det är bra så.

Jag undrar hur det här förhållandet ska bli?